Hur skapar vi trygga offentliga platser?

De senaste åren har mycket av samhällsdebatten kretsat kring frågor som rör grov brottslighet och gängvåld. Samtidigt är det påtagligt hur lite uppmärksamhet som riktas mot andra typer av brott som påverkar människors trygghet i vardagen. Det kan till exempel vara skadegörelse, klotter och nedskräpning. Ett verktyg för att skapa säkra, trygga och attraktiva plaster där människor bor och verkar är genom platssamverkan och placemaking. Det handlar om att fastighetsägare, kommuner och andra aktörer tillsammans skapar en levande miljö genom att ta ansvar för renhållning, säkerhet, planteringar, evenemang, design och belysning på ett lokalt avgränsat område. 

Vi frågade Dr. Cornelis Uittenbogaard, Forskare på Tryggare Sverige, hur man anpassar konceptet platssamverkan och placemaking i Norden efter vårat klimat och kultur?

Klimatet anses vara en stor grej men det behöver det inte vara. Det finns gott om internationella exempel på placemaking och aktivering av offentliga rum i ett kallt, mörkt klimat. Vi måste tänka annorlunda och se på det kalla klimatet och den mörka årstiden som en resurs för innovativa och nya idéer för hur det offentliga rummet kan användas. Så klart skiljer placemaking i norden sig från andra länder genom att det krävs ett större fokus på att skapa en trevlig miljö när det är mörkt och kallt, men det kan åtgärdas på enkelt sätt. Det är snarare kulturen som gör att vi inte är vana vid att vara ute och använda det offentliga rummet aktivt. Placemaking måste översättas till nordiska förhållande för att passa våra planprocesser och den planmonopol som kommunerna har. Kommunen spelar en stor roll i att möjliggöra och facilitera placemaking insatser. Sedan är upp till de lokala aktörerna att starta och förvalta processen. 

Ni driver Placemaking in the Nordics tillsammans med Future Place Leadership och LINK arkitektur. Hur avgörande är samverkan för projektet?

Placemaking som koncept och process bygger i sig på ett gott samarbete mellan olika typer av instanser och aktörer. Vi som icke-vinstdrivande stiftelse som jobbar på gränsen mellan det praktiska och forskning ser samarbetet som avgörande för framgången i projektet. Att vi nu jobbar tillsammans med ett arkitektkontor som har mycket praktisk kunskap kring hur man utformar platser och ett konsultföretag som har jobbat både nationellt och internationellt med frågor som rör attraktion och processledning har haft stor inverkan på projektet. Vi har haft många, långa, kreativa diskussioner om innehållet och har fått lära oss mycket av varandra, vilket vi förmedlar till de organisationer som är med i projektet.

Så här långt in i projektet, vilka har varit era största utmaningar?

Från början var det att få folk att inse nyttan med att jobba med platser och skapa ett värde genom att placemaking. Nu har vi dock kommit till den punkten att det är en utmaning att få personer och organisationer att våga ta första steget och hitta rätt ingång i processen. Vi får oftast frågan: hur sätter vi igång? Vilket är en stor utmaning i Sverige där vi inte är vana vid att jobba över sektorgränserna med fokus på en plats, vi har mycket stuprörstänk och tänker fortfarande mycket i projektform.

Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas med Placemaking?

Det gäller att våga testa, och börja småskaligt med enkla billiga insatser vilka kan visa på stora effekter. Sedan är placemaking inget projekt, men en process så det krävs att en organiserar sig kring en plats och skapa bra förutsättningar för fortsatt förvaltning och utveckling av platsen. Att aktivera det offentliga rummet med små medel och skapa ett engagemang i själva processen är en stor framgångsfaktor.

 

Tryggare Sveriges Generalsekreterare Magnus Lindgren kommer den 26 februari kl. 13.15 att berätta mer om hur man lyckas med platssamverkan och placemaking.

Scroll to Top